Sammet för kroppen

Tänk vad lite gymmande kan göra för en kropp. Egentligen skulle jag vilja starta varje morgon med ett gym och ett cykelpass för att få igång kroppen, men det skulle nog varken läkare eller sjukgymnast tycka var bra. Nu får det räcka med två gympass i veckan och ett stavgångspass. Sen är det ok att ta någon cykeltur då och då, bra att få upp flåset lite så blodomloppet funkar.

Startade morgonen med ett pass på Helex idag och fick lägga till lite fler övningar. Eftersom värken nu ligger i nedre regionerna igen så gjorde jag mycket övningar för ländrygg, bäcken, höfter och ljumskar.

Ska kontakta Bozena (reumaten) och höra om jag ska göra mätningen av ryggen i sommar eller om det ska vänta tills hösten. Annars ska jag inte göra många knop idag hade jag tänkt. Ska slänga ihop en kullbullemacka med rödbetssallad och en fruktsallad på jordgubbar, melon och nektariner. Mumsigt och friskt i den här värmen.

Ikväll är det Morden i Midsomer, nå mer sommar än så kan det inte bli.

Kuoksu i helgen

Livet på jorden, är nog det man kan säga om vår gård i Kuoksu. I helgen åkte vi upp för att bygga hage åt ungdjuren och fixa traktorn inför höskörden. Skriver ingen lång text utan ni får helgen i bilder istället.

Vi hade närkontakt på väg upp

28 grader i skuggan

Det är ju helt sanslöst vad varmt det blev. Skulle vara bättre med ett mellanting. Har varit in till stan en sväng men pallade inte att gå då det var på tok för varmt. Idag blåser det inte heller något, vilket det gjorde igår.

Idag blir det att städa och packa för vi måste upp en sväng till Kuoksu i helgen. Dom behöver hjälp med att bygga en hage åt ungdjuren. Vi ska ta med Loppan och Lillan, det blir deras första långresa, får se hur det går. Loppan är ju rätt pratig av sig så hon kommer nog hålla låda där bak.

Tänker inte surra om det stora samtalsämnet M Jackson, det sköter alla andra så bra, har inte bestämt mig än vad jag ska tycka och tro, känns lite konstigt.

Trevlig helg allihop!

Gyllene tider

Vilken underbar värme vi har nu, jag mår jättebra när det är så här. Visserligen lite ont i ländrygg och SI-leder, men gissar att det beror på att jag slutat med Arcoxia. Tänkte det vore bäst att inte äta några antiinflammatoriska tabletter innan magnetröntgen om man ska lyckas se någon inflammation. Funderar på att kolla på lite fonder för att söka till en säng, min billiga från Jysk är ingen höjdare för ryggen. Ska se vad jag kan få fram. Måste ha något slags intyg från läkaren att jag har artros i ryggen så det blir lättare att söka.

Har försökt vara ute mycket när det varit så varmt och skönt, gått lite på stan och handlat lite kläder, köpt mjukglass och bara suttit och tittat på folk som traskat fram och tillbaka. Har ju inte bara haft lugnt och skönt, har självklart gymmat och varit och gått stavgång oxå, bra och hålla igång kroppen när den är så pass mjuk och medgörlig.

Det går jättebra med Lillan här hemma, första dagarna trodde jag att det var dömt att misslyckas med två honkatter. Loppan satte sig i vårt sovrum och sura och så fort Lillan visade sig så morrade hon och sprang och gömde sig. Men så plötsligt så kom hon ut ur sin gömma och började nyfiket närma sig Lillan och nu går det jättebra med dom. Loppan har visserligen inte förstått att Lillan är liten och kan inte hoppa och fara på samma sätt som henne så när hon flyger upp i klösträdet så hänger inte Lillan med.

Magnetröntgen

Natten har varit lugn här, Loppan har sovit inne med mig och Lillan inne hos Hannes. Stackarn har inte vågat röra på sig för att han var rädd att göra henne illa. Men hon hade så mysigt där hon låg hopkurad brevid honom. När jag klev upp så kom bägge katterna skuttandes och jamandes ut i köket och skulle ha mat. Loppan var nog inte riktigt beredd att få konkurans om maten så hon satte igång att fräsa och morra åt Lillan. Satte in en skål åt henne i Hannes rum så hon skulle få äta ifred. Sen var hon igång och lekte.

Åkte till Helex och hade ett gympass och satt efter det och tröttade ut mig i bastun, kände mig otroligt seg efteråt, jättebra. Gick till BO's och åt en kycklingsmörgås innan jag tog bussen till Sunderbyn.

Så nu har jag varit och legat i den där tuben. I 1 timme och 15 minuter låg jag där så stilla jag bara kunde. Det är ju så att när man ligger och tänker på att man SKA ligga still, nog fan rycker det i alla leder, man får tics, tycker att det är svårt att svälja och man måste ta enormt djupa andetag. Hade valt att få lyssna på Enya under tiden, men det lät nå förjäkligt där inne, som dålig tecnomusik. Efteråt var jag enormt stel i ryggen av att ha legat och spänt musklerna så länge.

Nu är jag iaf röntgad från halsen ner till svanskota, inklusive SI-leder och höfter. Så får vi väl se om det visar något. Gör det inte det, vet jag inte om jag kommer orka fortsätta nå mer, känns som det bara är att kasta in handduken. Det verkar hopplöst att få någon hjälp om man har något annat än RA (ledgångsreumatism). Ska se om jag orkar bråka på VC sen, vill ändå få en remiss till smärtrehab och ett intyg att jag faktiskt har Artros. Även om inte reuma kan hjälpa mig så kan jag få hjälp på annat håll om jag har en diagnos. Och enligt reumatikerförbundet så är artros den vanligaste formen av reumatism.

Men men, vi får väl vänta och se vad som händer, ska ju först på mätning av ryggen hos reumas sjukgymnast.

Nu ligger kissarna i varsitt rum, Loppan vågar knappt gå ut härifrån. Får se hur länge detta tar nu då.

Lillan har kommit

Eftersom Loppans mamma så tragiskt gick å dog så bestämde vi att leta efter en annan liten kissemiss. Hittade en kull huskatter i pite och bestämde oss för att åka och kika på dom. Dom var tre tjejer och en kille. Alla tjejerna var svartsköldpaddsfärgade och grabben var svart vitfläck. Vi tog en liten tjej som även hon var vitfläck. Tycker dessvärre att hon ser yngre ut än 12 veckor, visserligen minst i kullen, men iaf. Hon är såååå snäll, men lite blyg. Resan hem gick jättebra, hon sa inte ett pip utan la sig tillrätta och sov.



Väl hemma funderade Loppan vad det var vi hade släpat hem och visste inte riktigt vart hon skulle ta vägen. Enligt henne var lillan en enormt läskig liten sak och sprang och satte sig i ett hörn och sura. Vi får hoppas det lugnar sig så småningom.



Har satt grabbarna och komma på ett namn åt lillan, för än är hon namnlös. Men väldigt söt.

Midsommar

Eftersom vi har värsta sandlådan på gården och utan balkong så bestämde vi oss för att åka till svärmor i Vitå, som ligger ovanför Råneå. Hon har en härlig norrbottensgård där, mysig omgivning och lagar dessutom god mat. På midsommaraftons morgon packade vi in oss i bilen och åkte dit. Lagomt tills vi kom dit så skulle dom börja med lunchen, det bjöds på sillpaket innehållande anjovis, ägg, gräslök och smör. Gudomligt salt och gott.

Josef hjälper farmor att duka fram lunchen

Spenderade sen dagen med att bara ta det lugnt, jag bläddrade lite i tidningar medans mansfolket kikade på fotboll. Lite senare ordnade vi middag, grillade gott kött och åt potatisgratäng till det. Landade efter det i soffan och såg livet från den ljusa sidan, kikar mest på hunden, vill ha en Griffon, dom är ju bara för underara.

Vaknade relativt tidigt idag så jag gick ner och åt en god frukost innan jag tog kameran och begav mig ut på en promenad. Skulle mer än gärna haft ett objektiv med macro, det hade underlättat. Gick längs en skogsväg där jag mötte lite smådjur som var lite ovilliga till att bli fotade. Jag sprang och jagade en stackars humla för att försöka få en bild på den och tillslut blev den less på mig och flög ilsket runt mig för att försöka få bort mig från hans område. Men skam den som ger sig, tillslut fastnade han.

När jag var tillbaka från prommisen hade resten av familjen vaknat och satt och tryckte på altanen. Dom är lite solskygga så det var med stor möda dom satt där.

Simon

Hannes

och Josef

När vi kom hem från Vitå fick jag det tråkiga beskedet att Loppans mamma Selma hade dött när hon fick Loppans småsyskon. Så himla tragiskt, det var en sån fin katt. Hade hoppats på att Loppan kunde få en syster som vi kunde ta sen, men livet är inte alltid så rättvist. Vila i frid Selma och kissebäbisarna. Har kikat lite efter en annan kissetjej som skulle kunna bli Loppans kompis och kanske jag hittat en som skulle kunna passa. Har mailat så får vi se vad som händer.

Vi vet inte riktigt vad vi ska hitta på imorgon, vi planerar inte så mycket utan tar det som det kommer. Är det fint ute så kanske vi hittar på en uteaktivitet. Nästa vecka blir intensiv igen, måndag är det gym och magnetröntgen, tisdag vila, onsdag gym och sommargrupp, tors stavgång och tandläkaren, fre-sön vila.

Ikväll blir det nog att kika på lite film och ta det lugnt.
Ajöken!

Loppan 1 år

Vår lilla hoppeloppa har blivit 1 år nu. Stora damen. Det firade vi genom att ge henne ett bad, vilket kanske inte var så populärt. Men nu är hon ren och fin iaf. Trodde hon skulle flyga och fara omkring i badkaret, men hon satt mest och såg allmänt olycklig ut. Tyvärr så vågade jag inte ta fram kameran då, var rädd att hon skulle blöta ner den. Och att sen försöka sig på att fota en blöt katt var inte heller det lättaste, hon for runt som en torped i lägenheten och satt inte still många sekunder.

Försökte mig på att fota henne lite idag oxå, men så fort jag sätter mig ner på golvet så kommer hon fram och fjäskar. Antingen får någon sitta med henne eller så får någon annan fota. Det är inte lätt när man är mattekär.

Liten blir stor

Loppan med brorsan Kaktus, hoppas det var ok att låna bilden Ida.

Hundmöten är inte alltid så kul

Ett år visare

Nu har barnen skolavslutning, grabbarna har blivit ett år visare, hoppas jag iaf. Av omdömena att döma så har vi ett geni i film och en i idrott och rörelse. Simons betyg har jag inte fått se än, men han har fått en hel del VG i sina inlämningar så han verkar jättenöjd. Nästa år får vi stå och vifta med plakat och ropa hurra, inget han ser fram emot ;) Precis som förra året så ska han jobba på Örjans jobb. Dom andra två ska bara ha sommarlov med allt vad det innebär, vara med släkt, vänner och åka till stugan i pålberget, stugan på fårön och stugan i kuoksu. Josef vill åka till Göteborg (Liseberg) men jag åker ju hellre till Stockholm. Vi får se hur vi gör, vi har inte planerat så mycket. Örjan har sen semester i år och endast tre veckor kvar då vi var till Thailand i januari. Har sagt att han borde färdigställa sina uppsatser och göra klart tentorna, han får ju tid nu då han ska lämna brottningen.

Ikväll ska vi åka och äta avslutningsmiddag med släkten och fira lillebror som fyller 34.

So long

Tung tid

Jag har haft det lite jobbigt den senaste tiden, mycket feber och allmänt seg i kroppen. Örjan har fått ge mig mycket massage, speciellt i ländryggen, då jag haft sån enorm smärta där. Sen strålar det ner i SI-leder och ut i höfter. Jag hoppas verkligen att det inte tar lång tid att få tid till röntgen nu. Jag vet inte riktigt om jag ska vänta på att dom ska skicka ut en bekräftelse på att dom har mottagit min remiss, eller om jag ska ringa och fråga om jag kan stå till förfogande för en återbudstid. Det var smart av Zanna, tack!

Mina ögon är ett stort besvär för mig oxå, men vet inte vad jag ska göra där heller. Bozena sa att jag skulle få åka till ögonläkaren för att kolla, medan Nikitas sa att han skulle kontakta VC för att kolla med dom om jag behövde besöka ögon. Förstod inte vad han menade, men å andra sidan så förstod jag ingenting av hans undersökning.

Örjan har sökt lite jobb i Stockholm, det kändes väldigt plötsligt och jag fick nästan lite panik att jag måste hitta bostad. Jag har ställt oss i den allmänna bostadskön, men där kan man få stå i flera år. Sen satt jag och jämförde hyror/månadskostnader för hyresrätt/bostadsrätt/villa och vi skulle få betydligt billigare att bo i hus än i lägenhet. Idag har vi en hyra på 6700 på en 4a och det skulle nog bli betydligt dyrare i Sthlm, men när jag räknade på hus så skulle vi komma ner på 5200 i månaden. Kollade även en bostadsrätt och blev förvånad, utöver lån och amorteringar så var det en månadskostnad till föreningen på 10 000. Det låter ju inte klokt.

Jag vet inte heller vilka områden som är bra att bo på för barn, vi har ju bara sett en bråkdel av Sthlm. Så finns det någon stockholmare som läser detta så får ni gärna ge mig tips.

Åter till reumaten

Idag har jag varit på besök nr 2 på reumaten. Besök nr 1 gjorde jag i februari och fick träffa en ryska som jag inte alls förstod. Hon skickade mig till röntgen och sa att jag skulle tillbaka sen till reuma. Men när jag ringde och bad om en ny tid så sa jag åt dom att jag ville träffa en annan eftersom jag inte förstod läkare nr 1. Jag fick en tid till någon läkare som skulle vara så gullig.

Jag hade laddat inför dagens möte, mailat honom en massa frågor och tänkte, NU ska jag väl ändå få en ordentlig undersökning. Han började på knagglig svenska fråga om jag hade ont någonstans, eeehhh. Jag drog snabbt från hårfäste till tramdynor ALLA min problem, och dom är inte få kan jag lova. Han såg nästan skräckslagen ut och undrade om det inte var någonstans det var värst. Eftersom jag inte är så rörlig i mina armar så kunde jag inte visa på ryggen, och han hade ingen tavla heller som jag kunde peka på. Han var precis som läkare nr 1 mer intresserad av min skadade tå som inte går att röra än. Ett år har snart gått sen jag stukade tån och den är inte bra än. Och det intresserade honom otroligt mycket.

Sen började springandet, var nästan lite flashback från besöket på VC när jag fick träffa en som kändes som en gymnasieelev. Det måste ha cirkulerat miljoner frågetecken ovanför mitt huvud, för jag förstod ingenting. Efter att ha sprungit några rundor, klämt lite på ryggen och sagt "Det är alltså musklerna du har ont i, alltså som träningsvärk" Vaddå, nääää. F**n, pojkspolingen hade inte alls lyssnat på mig, eller så förstod han inte.

Tillslut så sprang han iväg och hämta överläkaren. Hon jag har velat träffa hela tiden, hon jag började maila min egenremiss till, hon som är stjärnan på bygget och kan allt. "Nu Jonna måste vi gå till botten med detta, du ska få göra en MR, du ska få träffa ögonläkaren och du ska få träffa våran reuma-sjukgymnast som ska göra mätningarna i ryggen". Det var musik för mina öron. Jag fick visa än en gång vart jag hade ont, beskrev alla mina besvär osv. Skulle göra en MR från halsen och ner till svanskotan, då skulle allt täckas in.

Dock så sa hon oxå att visar inte detta någon inflammation så får primärvården ta över. Dom får även ta hand om alla andra bekymmer som jag har som ögon, blåsor i munnen och näsan, febern, lungorna osv. Det hörde tydligen inte till den spondartrit som dom tror jag har. Jag tänkte att det kunde ha och göra med den reaktiva artrit dom först misstänkte, men då sa hon att reaktiv artrit, som tillhör spondgruppen har man bara några månader, sen försvinner den.

Jag vet inte riktigt om jag vågar vara glad, visst äntligen får jag göra den ordentliga utredning jag väntat på. Men inga prover eller röntgen har visat något, förutom artrosförändringar, så jag tror knappast det visar något nu heller.

Precis när jag skulle gå så frågar han helt plötsligt, vill du ha tån sprutad. Jag blev så ställd så jag sa nej i bara farten. Skulle jag ha sagt ja? Alltså, den är inte svullen mer, men öm över den inre tåleden, sen kan jag inte röra den, all rörlighet är borta. Vad hade hänt om jag sprutat den, hade rörligheten kommit tillbaka då? Jag har ingen erfarenhet av att spruta leder.

Nu är det bara sätta sig och vänta igen, det kan bli en väntetid på 7 månader om jag har otur. Men hon bad min läkare att skriva att min behandling kräver ett snabbt svar, så kanske bara 4 månader då ;)